Ett stambyte är ofta något en husägare drar sig för på grund av att kostnaderna är höga. Men det måste göras med jämna mellanrum. Vad är stambyten, när ska de göras och hur görs de?
När ett stambyte ska göras byter man helt enkelt ut alla ledningar och rör som i vanliga fall transporterar avloppsvatten och tappvatten till och från huset. Man kan alltså inte komma ifrån att stambytet är ett mycket stort ingrepp. Ledningarna ligger i de allra flesta fall gömda i golv och väggar och det innebär att mycket arbete måste läggas på att få fram rören samt göra dem fria.
Ett stort ingrepp i huset
Detta arbete gör att det tätskikt som finns i ditt badrum kommer att förstöras. I sin tur innebär detta att det inte bara är rör som ska bytas, utan dessutom hela badrumsinredningar samt eventuellt kök. Passa på att renovera badrum och kanske även kök när du bestämt dig för att göra ett stambyte hemma.
Bytet av stammar skapar med andra ord en hel del extrajobb och dessutom måste allt som rivs i ditt hus forslas bort. Processen är ofta dammig, bullrig och störande, men också ytterst nödvändig. Ett byte av stammar är nämligen en uppdatering av husets allra viktigaste funktioner.
Kan man ersätta stambytet?
Många husägare beslutar sig för att utföra relining av rören istället för att göra stambyte. Detta innebär att mindre ingrepp behöver göras i din bostad. Vid relining beläggs de gamla rören med en fräsch insida och vid denna åtgärd måste rören inte tas bort. Dessutom kostar relining bara hälften så mycket som ett riktigt stambyte.
Dock kan denna åtgärd inte ersätta ett stambyte, utan bara skjuta upp det med risk för att allvarliga skador sker på rören och huset.
När bör stambyte utföras i ditt hus?
Som boende kan det ofta vara mycket svårt att veta när det är dags för ett stambyte i bostaden. Det gäller nämligen att ha koll på ledningarna, deras material, tidigare skötsel med mera. Om du vill ta reda på hur stammarna ser ut måste du få tag på gamla ritningar och handlingar till huset. Om rören skarvats eller består av flera olika material kan ett stambyte vara nära förestående eftersom skarvar ofta har en kortare livslängd än heldragna rör.
Generellt sett brukar man säga att stammarna har en livslängd på mellan 30 – 60 år medan deras tätskikt ofta håller omkring 30 år.
- Om det gått mer än 30 år sedan ett stambyte gjordes kan det alltså vara dags.
- Om det gått mer än 60 år är det definitivt dags att byta stammar och rör.
- Även om det inte gått så lång tid, men att du märker av att stopp, läckage med mera sker allt oftare kan detta vara tecken på att det är dags att byta ut stammarna i huset.
Om vattenläckaget redan är ett faktum blir det genast bråttom. Fuktskador kostar en hel del att laga och dessutom innebär de extra arbete som tar tid, kostar pengar och stör dig.
Fler stammar än de för vatten i huset
Det finns inte bara stammar för avlopp och färskvatten i ditt hus. Det finns givetvis även stammar för ventilation, värme och el. Lika viktiga som rören med vatten – och de behöver också uppdateras ibland.
- Värmestammar är tåliga och sådana förväntas hålla i 80 år – kanske till och med lite längre än så. När det sker yttre rostskador måste dessa bytas ut.
- Elstammar är det svårare att kontrollera men dessa har en livslängd på 50 år. Det är alltid värt att gå igenom elstammarna i ett äldre hus, inte bara byta förgreningarna i rummen. Det kan annars bli en brand, om du har riktigt otur.
- Ska bredband kopplas in behöver du även byta de så kallade telefonstammarna i huset. Lämna alltid detta åt fackmän och proffs.
Hur går ett stambyte till och hur påverkas du?
Så här kan det gå till om du bestämt dig för att göra en rejäl renovering av stammarna i ditt hus:
Vecka 1
Stambytet dammar rejält och ofta får du själv täcka för dörröppningar med mera inne i bostaden så att detta är klart när arbetarna kommer. Dessa börjar direkt att riva gipsväggar samt kakel i badrum samt kök. Dessutom bilas brandtätning och annat bort.
Vecka 2
Under början av veckan fortsätter arbetena med bilning. Stammarna reses och gjutning samt elarbeten görs. Stamresningen är sedan klar. Under detta arbete riskerar du att vara utan ström och du är helt utan vatten under denna fas. Det kan vara bra att inte bo i huset under denna tid.
Vecka 3
Trummor i hall byggs och dessutom byggs reglar med mera upp igen. Golven börjar återställas och olika rörarbeten i källaren påbörjas. Ofta pågår dessa arbeten ända fram till den sjätte veckan.
Vecka 4
Här arbetas det mycket i köket. Fördelare ska sättas dit och dessutom ska plattsättning, fogning och tätskikt monteras. Under denna vecka bör du vara medveten om att du inte kan använda ditt kök särskilt mycket under dagtid.
Vecka 5
Under denna vecka kompletteras arbeten i badrummet och köket. Dessutom målas och spacklas badrummet. Det innebär dock inte att vatten med mera kommer att fungera; detta förblir ofta avstängt fram tills dess att allt är klart.
Vecka 6
Under den sjätte veckan sker kompletteringar och besiktning. Se till att ställa krav och vara med vid besiktningen så att du har koll på att allt gjorts rätt och riktigt.
Tidsåtgång för ett stambyte
Det är svårt att säga hur lång tid ett stambyte tar eftersom alla hus har olika förutsättningar. Ofta kan ett vanligt stambyte ta mellan sex till tio veckor per hus.
Några sista råd till husägaren
Bra att veta är att arbetskostnaden för byte av stammar är avdragsgillt. Dessutom är det av vikt att du vänder dig till ett auktoriserat VVS-företag som kan branschens alla regler gällande detta. Om något går fel och du måste vända dig till ditt försäkringsbolag kan du annars falla på denna punkt. Se alltså till att installationen går till på ett säkert och trovärdigt sätt. Lycka till med ditt stambyte!
Bor du en bostadsrätt? Läs: Så går ett stambyte till i ett lägenhetshus